Jebe goes to gbg

Livet är ganska roligt faktiskt. Vissa saker som händer är roliga. Vissa saker är nödvändiga att ske, oavsett vad man tycker om dem. Vissa saker blir bara på ett visst sätt, hur mycket man än kämpar för att det inte ska bli så. Vissa saker händer och man tror att det inte är nån större betydelse, men det jagar en resten av livet. Vissa saker händer och är det bästa som har hänt en, men ändå gör man allt för att förtränga dessa.

Bra saker händer människor hela tiden. Ibland får man kämpa hårt för dem, ibland kommer dom lätt. Ibland förtjänar man dom, ibland inte. Vissa saker får en att må bra en kort stund, vissa saker förändrar ens liv. Det värsta i alltihop, är att man inte uppskattar vad man har fullt ut förrän man förlorar det. Man blir van vid att ha det bra. Men när den där saken som gjorde att allt var bra försvinner, har man två alternativ. Kämpa för att få tillbaka den, eller försöka glömma den. Om man går runt på stan och frågar folk vad dom väljer, säger 99% att dom kämpar. Men det är inte så. Det är svårt. Och när man gör det riskerar man att istället förlora allt. "Som att gå naken på stan". Det är lättare att glömma. I alla fall för mig. Trodde jag.

När en av de bästa sakerna som hänt mig togs ifrån mig, reagerade jag helt fel. Jag försökte glömma det som hade hänt. Jag försökte låtsas som att det inte hade betytt något för mig. Jag försökte ersätta hålet med något annat. Alla de sätten var fel. Det enda rätta hade varit att kämpa. men det är svårt. Jag är feg. Nu har platsen som det positiva fanns i ersatts med ett hål, som jag försöker fylla med annat. Men det är en sak jag borde fattat för länge sen, men som jag börjar fatta nu.

Det kommer aldrig gå.

Fan